Huvudproduktionsanläggningen i Björkborn byggdes 1985 men fjärrvärme har levererats sedan slutet på 70-talet från mindre panncentraler som tidigare fanns utplacerade på olika ställen i Karlskoga. Idag fungerar några av dessa panncentraler som reserver.

"Waste-to-Energy" är idag ett centralt begrepp i verksam-heten och bolagets framtida inriktning är fokuserad på att utveckla konceptet avfallshantering med energiåtervinning.

Vid Kraftvärmeverket arbetar 50 personer. Verket levererar 360 GWh energi per år. Fjärrvärmenätet är 108 kilometer långt.

Avfallsförbränning

Tekniken

Karlskoga Kraftvärmeverk förbränner årligen cirka 100 000 ton avfall. Cirka 60 procent utgörs av avfall från industrier och annan verksamhet och 40 procent utgörs av hushållsavfall från 14 kommuner i regionen. Förbränning av obehandlat hushållsavfall utförs i en så kallad rosterpanna. Förbränningen av krossat verksamhetsavfall och animaliskt avfall utförs i pannor med så kallad fluidiserad bädd (CFB) vilka ställer högre krav på förbehandling av bränslet än vid förbränning i rosterpanna. Gemensamt för båda teknikerna är att kvaliteten på avfallet har stor betydelse för förbränningsprocessen.

Vid förbränning av avfall, precis som vid förbränning av andra bränslen, frigörs koldioxid. Avfallsmixen består dock till 96 procent av material med förnybart ursprung och då avfall ersätter fossila bränslen reduceras utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung vilket leder till minskad växthuseffekt. Genom förbränning omvandlas avfallet till energi. I kraftvärmeverket överförs värmen från rökgaserna till vatten, som bildar ånga och som i sin tur driver en turbin för elproduktion. Den resterande energin överförs till fjärrvärmesystemet.

Bränslet

Genom att använda avfall som bränsle för produktion av värme och el tas energiinnehållet i avfallet tillvara. Hushållsavfallet som levereras till förbränning varierar något i beskaffenhet eftersom kommunerna har olika insamlingssystem för avfall. Normalt levereras dock ett utsorterat brännbart hushållsavfall. Från detta ska hushållen redan ha sorterat ut farligt avfall, batterier, elektriska produkter, tidningar och förpackningar. Källsorteringen innebär att material som papper, glas, plast, metall med mera kan användas som material i nya produkter och därmed ersätta användningen av naturresurser. Sorteringen leder också till att avfallets innehåll av tungmetaller och andra farliga ämnen begränsas. För det övriga avfall som levereras till anläggningen ställs krav avseende förbränningsegenskaper. Avfallet ska inte ha för hög fukthalt eller innehålla material som är olämpligt att förbränna. Genom stickprov och besiktning i samband med att avfallet tas emot på anläggningen kontrolleras att kraven uppfylls. Avfallets volym reduceras vid förbränningen med 95 procent.

Utsläpp

Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs från och med 2006 av EU-lagstiftning. Avfallsförbränning är mycket hårt reglerat i jämförelse med förbränning av andra bränslen, vilket ställer höga krav på rening av rökgaserna. För detta tillämpas avancerad reningsteknik. Karlskoga kraftvärmeverk har torr rökgasrening på rosterpannan och våt rökgasrening på CFB-pannorna. Vid den våta reningen utvinns ytterligare värme i reningssteget och tillförs fjärrvärmesystemet genom så kallad rökgaskondensering. Processvattnet från rökgaskondenseringen innehåller de avskilda föroreningarna och renas före utsläpp till reningsverket. Utsläpp av föroreningar förebyggs genom kontinuerlig optimering av förbränningsbetingelserna och kontroll av det inkommande avfallet.

Rester

Efter förbränningen av hushållsavfall återstår bottenaska och rökgasreningsrester. Bottenaskan utgörs av material som inte är brännbart och motsvarar 20 viktprocent av den tillförda mängden hushållsavfall. Den största delen av bottenaskan är ett grusliknande material och metallskrot. Bottenaskan sorteras och slaggruset används som ersättning för naturgrus vid vägbygge på Mosseruds avfallsanläggning och som material vid sluttäckning och metallskrot återvinns. Rökgasreningsresterna består av kalciumhydroxid som används för att avskilja föroreningar från rökgaserna samt stoftet i rökgaserna. De motsvarar ungefär 3-5 viktprocent av den tillförda mängden avfall. Syftet med rökgasreningen är att avskilja de farliga ämnen som finns i avfallet till en rökgasreningsrest som hanteras som farligt avfall och deponeras under säkra former.